Lillan på dagis.

Nu har äventyret börjat. Vilda lilltrollet är på dagis med pappa. :)

Utlovade bilder.

Kom på att jag faktiskt inte visat er vare sig hur vi såg ut på Karin & Pers bröllop på Öland eller hur 80-talsutstyrseln blev förra helgen. Så varsågoda, här kommer bilderna.

Den gröna klänningen som mormor hjälpt mig att sy av blev helt perfekt. :)

Hittade den sista bilden på facebook. Min man? Nä....? Eller? Hjälp.

Snart klart...

Självklart vill inte min symaskin vara vän med mig idag, när örngottet MÅSTE sys klart. Så det är tur att vi har fina grannar. Tack snälla Malin A för lånet av din maskin!

Tillagt lite senare: Lagom när jag fått kläm på hur Malins maskin funkar så tog tråden såklart slut. Så jag ger upp och åker till mormor på kvällsfika. Hennes symaskin är alltid snäll och hon har myyyycket tråd. :)

Höstfix.

Imorgon ska Alva börja på dagis så idag ska jag ta tjuren vid hornen och sy dit bokstäver (ALVA) på hennes dagiskudde. I min mañana mañana-värld har det inte varit någon brådska att fixa det, men ooops imorgon ska hon visst ha sin kudde. Så nu är symaskinen framplockad. Lägger ut en bild på resultatet sen!

Mer på schemat...? Daniel ska måla överliggare till våra plank (om arbetsledaren får bestämma) och så ska vi göra lite höst i trädgården (tömma barnpoolen, klippa häcken....).

Och så behöver vi ta en tur till skopunkten och köpa stövlar till tjejerna. De har redan varsitt par men det är bra att ha två par, så att man slipper släpa de fram och tillbaka till dagis jämt.

Men först; frukost.

Vintershoppat till Wilma.

Idag har jag och Wilma varit i Weda (lokalt köpcentrum, för de som inte vet) och köpt vinterjacka till henne. Jag brukar vänta längre in på hösten innan jag handlar sånt, men för en gångs skull tänkte jag vara ute innan det blir sådär jobbigt urplockat.

Så nu har Wilma är fin röd Didriksonjacka (modell "Perry", för de som är extra nyfikna) till vintern. Ska komplettera med ett par bruna, svarta eller grå termobyxor så är hon all set. Vinterkängor har vi ett par ärvda Ecco som förhoppningsvis kommer funka. Eventuellt kanske vi måste ge henne extra mycket spenat eller nåt, så att fötterna växer till sig lite. Vi får se.

Alva kan vi nog skrapa ihop en fullständig vinteroutfit till utan att mamman behöver shoppa det minsta. Har man en storasyster så har man. Stackars barn. ;)

Lite skrajsen.

Innan jag glömmer det för att jag börjar svamla om mig själv: Wilmas knä är bra nu. Örat likaså. Troligtvis var örat dundersvullet pga ett insektsbett och knät pga olyckan på studsmattan. Vi vet inte riktigt. Men det spelar ju egentligen ingen roll, det är ju bra nu. :)

Annat är det med mig. Jag krymper. Bokstavligt talat. Har utan någon som helst förändring av kost eller motion tappat drygt 4 kg på några månader. Det är inte så bra. Jag brukar alltid väga lika mycket och jag brukar få kämpa med nutrilett när jag vill gå ner ett par kg. Så någonting är fel. Och jag som är fullständigt livrädd för cancer tycker att det här är läskigt.

Så nu har jag bokat en tid hos doktorn. 14 september fick jag tid, så jag får vänta några veckor. Men jag får väl göra det bästa av situationen och njuta av att kläderna sitter schysst och att jag inte känner mig som en elefant just nu.

Nej skämt åsido, jag försöker tänka positivt och efter att ha googlat lite på sköldkörtelhormonrubbningar nu ikväll känns jag mig ändå ganska lugn. Alla symtomen på hypertyreos stämmer in på mig och med tanke på att min mormor har struma så kanske jag helt enkelt har fått samma sak. Det tycks ju vara ärftligt. Så jag försöker tänka så. Att jag kanske inte har cancer och kommer dö innan barnen blir stora. Att det kanske bara är struma. Hoppas hoppas.... För säkerhets skull, håll gärna alla era tummar.

Äntligen....

.... är de på väg hem och mammans hjärta värker av längtan.

Inte hemma än.

Wilma och Daniel har fortfarande inte kommit hem. Det senaste jag hörde (Daniels mobil har dåligt batteri så jag vill inte ringa i onödan) var att de blev bollade fram och tillbaka mellan akuten och närakuten på Astrid Lindgren. Det var för 1,5 timme sen. Förhoppningsvis har de fått komma in till en läkare nu och förhoppningsvis är de snart/redan på väg hem.

Update x 2.

1. Teutonian är såld. Vi fick det vi ville ha och det gravida paret som köpte den verkade jättenöjda. Tippelitopp. :)

2. Läkaren på Huddinge kan inte se någon spricka eller fraktur på Wilmas röntgenbilder. :) Däremot syns en vätskeansamling/blodansamling i knät så han vill att en doktor på Astrid Lindgrens barnsjukhus ska få titta på det. Så dit är Daniel och Wilma på väg nu. Hoppas att det går fort där så trollet får komma hem till sin säng.

På akuten....

... trodde de på ett insektsbett eller nåt liknande på örat, och att hon fått en allergisk reaktion av det. Så de har gett henne allergimedicin (betapred). Och ett bett idag skulle ju kunna förklara varför hennes blinda föräldrar inte uppmärksammat det otroligt svullna örat tidigare.

Knät är dock doktorn mer fundersam över och de ska därför röntga knät och höften nu, för att kolla att det inte uppstått någon spricka eller så när hon ramlade på studsmattan igår. Återkommer...

Stackars Wilma!

Daniel och Wilma är på väg till akuten på Huddinge. Wilma klagade nämligen över ont i knät och örat när vi kom hem idag och efter en snabb titt kunde vi konstatera att hennes högra öra är rött och utstående (alltså så pass mycket att vi funderar över om någon sena bakom örat gått av), och att vänstra knät är ordentligt svullet. Troligtvis uppstod det här vid en olycka på dagis igår, Wilma pratade igår eftermiddag om att hon "gjorde sig illa på studsmattan". Det märktes dock inget igår direkt, eller hennes kassa föräldrar märkte i alla fall inget... Usch, hoppas att det inte är någon fara. :(

En kopp kaffe och lite lugn och ro.

Wilma är på dagis, Alva sover middag och Daniel jobbar (visserligen bara på övervåningen, men ändå - han hörs inte) och med ens går det upp för mig vad mycket lugn och ro jag kommer få i höst. Hemma själv hela dagarna med skolböckerna och datorn. Och kaffekoppen. Det ska faktiskt bli ordentligt skönt. Jag gillar lugn och ro.

Måste dock se till att ha struktur och ordning på mina dagar, så att inte pluggstressen infinner sig dygnet runt. Men det ska nog ordna sig, jag har ju pluggat förut och kalendern från Ordning & Reda ligger inköpt och redo att fullproppas med läsanvisningar och mål. Nu är det bara att vänta på att terminen ska börja, den 30:e är det dags! :)

Med sorg i hjärtat....

.... har jag nu lagt ut vår ÄLSKADE Teutonia på Blocket. Alva behöver den inte längre och den står mest i vägen i förrådet. Så att sälja den är vettigt. Men jag gillar det inte alls. De andra vagnarna vi har haft har jag mest varit glad att bli av med, men den här har jag riktigt svårt att skiljas ifrån. Helt klart den bästa vagnen i hela världen. Och det är nästan så att jag tänker "man kanske ska ha ett till barn ändå...." bara för att få ha kvar älsklingskärran.... (sjuk? jag?)



Och by the way, om någon av er behöver en finfin och otroligt lättkörd vagn är skönheten (2008 års modell, men använd från mars 2009) till salu för 3500 kr. Inkl hårdlift, regnskydd, vindskydd (även kallad footsack av vissa tillverkare) och myggnät.

Inför kvällens 80-talspartaj...

... funderar jag på hur man lyckades få snedluggen sådär hög. Hålla upp luggen med borsten och samtidigt spraya? Någon som minns?

Äääääännu mera hurra!

Idag fyller söta goa Klara 4 år. Hurra och grattis lilla gumman! Wilma ser fram emot kalaset i eftermiddag och strax ska vi hoppa ner i badet för att fräscha till de små lortgrisarna. :)

Och dessutom fyller min gamla barndomsvän Maria 30 idag. Jag vet inte om du brukar läsa här Mia, men om du gör det.... ett STORT GRATTIS till dig!

Mera hurra!

Idag fyller finaste Cecilia 30 år!

Ett stort GRATTIS från oss på din dag!

Hipp hipp hurra!

Idag fyller världens goaste Ellen 4 år! Stort grattis till dig gumman! Vi ses ikväll!

Stort.

Jag har ju glömt att berätta att Wilma slutat med både napp, snuttefilt och välling! För några veckor sedan kände hon sig helst plötsligt STOR och deklarerade att hon "slutat med napp!", vilket vi såklart applåderade. Och det gick hur lätt som helst, precis som vanligt när Wilma får bestämma själv. :) Självklart var hon lite ledsen när hon skulle sova den första natten, men det gick över fort och dagen efter var det inget problem alls.

Och när nappen var borta så behövdes tydligen inte snutten heller. Från att ha varit en "napp och snutte"-junkie utan dess like så somnar nu vår stortjej utan minsta attribut. Eller nja, hon måste ha alla sina barn (läs: dockor och nallar) i sängen, men bebisattiraljerna är utfasade.

Så nu har alltså den älskade snuttefilten från PoP lagts på hyllan. Det känns nästan lite vemodigt för mamman och pappan. Snutten inköptes när Wilma låg i magen och har varit med från dag 1 i henne liv.

Den har gosats med under drygt 2700 vyssningar/nattningar och nu faller den nästan sönder efter att om och om igen ha gnidits mot nästippen på systrarnas karaktäristiska gosmanér. Den ursprungliga vita färgen har förvandlats till ljusrosabeige (pga utevistelser och diverse tvättar).

Och som den goda mor jag är har jag sökt på tradera och blocket VARJE dag de senaste åren efter en likadan snutte, så att vi skulle ha en reserv utifall (ve och fasa) snutten skulle försvinna. :) Det var först för ett par månader sedan som jag la ner den jakten, eftersom jag insåg att en annan snutte ändå aldrig skulle kunna påminna om den söndertrasade Snutten med stort S.

Så du Snutte - tack för allt mys och för att du gett vår lilla flicka sån ro! Du har en given plats i Wilmas minneslåda. :)

Söndag.

Nu är vi hemma igen från Öland. Kom hem i fredags kväll. Radhuset är sig likt (förutom att det börjat regna in i skorstenen, lätt störande eftersom vi monterade ett skydd i våras, just för att det INTE skulle regna in....) och vardagen börjar närma sig så smått. På onsdag börjar Daniel jobba igen och om ett par veckor blir det dagis för barnen och skolan för mig.

Idag har vi haft besök av Daniels föräldrar. De rackarna har spenderat några veckor i Skottland så vi har inte sett så mycket av dem i sommar. Så det var väldigt mysigt att de hade vägarna förbi idag och vi ska se till att boka in en Källbytripp snart. :)

I övrigt dricker jag ovanligt mycket kaffe den här söndagen. Guldtricket mot trötthet. Somnade vid 03.30. Helt utan anledning. Inte att rekommendera när man har små barn. Dock är våra flickor väldigt snälla. När mamma sovit dåligt tar sömntutorna sovmorgon till 11. Ändock, note to self: få ordning på sovrutinerna innan dagisstarten....

En annan sak jag måste få ordning på är vår utstyrsel till lördagens 30-årsfest. Cecilia och Lotta har fyllt år och vi är bjudna på 80-talspartaj. Blå mascara står på inköpslistan och benvärmarna ska plockas fram. Fler tips? :)

Förresten, jag måste tipsa er om att min lillasyster har skaffat en blogg! Ni hittar henne här.

Nu är det middagsdags. So long!

Nära final.

Imorgon kväll åker vi hem från Öland men idag njuter vi av sol, blå himmel och kalla bad i Böda. Vad vi (läs: jag) njuter mindre av är all sand. Sand på händerna, sand på maten, sand i munnen... Blä. Jag gillar klippor.