söndag 8 augusti 2010

Stort.

Jag har ju glömt att berätta att Wilma slutat med både napp, snuttefilt och välling! För några veckor sedan kände hon sig helst plötsligt STOR och deklarerade att hon "slutat med napp!", vilket vi såklart applåderade. Och det gick hur lätt som helst, precis som vanligt när Wilma får bestämma själv. :) Självklart var hon lite ledsen när hon skulle sova den första natten, men det gick över fort och dagen efter var det inget problem alls.

Och när nappen var borta så behövdes tydligen inte snutten heller. Från att ha varit en "napp och snutte"-junkie utan dess like så somnar nu vår stortjej utan minsta attribut. Eller nja, hon måste ha alla sina barn (läs: dockor och nallar) i sängen, men bebisattiraljerna är utfasade.

Så nu har alltså den älskade snuttefilten från PoP lagts på hyllan. Det känns nästan lite vemodigt för mamman och pappan. Snutten inköptes när Wilma låg i magen och har varit med från dag 1 i henne liv.

Den har gosats med under drygt 2700 vyssningar/nattningar och nu faller den nästan sönder efter att om och om igen ha gnidits mot nästippen på systrarnas karaktäristiska gosmanér. Den ursprungliga vita färgen har förvandlats till ljusrosabeige (pga utevistelser och diverse tvättar).

Och som den goda mor jag är har jag sökt på tradera och blocket VARJE dag de senaste åren efter en likadan snutte, så att vi skulle ha en reserv utifall (ve och fasa) snutten skulle försvinna. :) Det var först för ett par månader sedan som jag la ner den jakten, eftersom jag insåg att en annan snutte ändå aldrig skulle kunna påminna om den söndertrasade Snutten med stort S.

Så du Snutte - tack för allt mys och för att du gett vår lilla flicka sån ro! Du har en given plats i Wilmas minneslåda. :)

5 kommentarer:

Anonym sa...

Håller med, känns vemodigt; en slags epok går i graven. Det fjantiga är att jag inte kan låta bli att känna - det gick nästan _för_ snabbt. Det var alltid väldigt mysigt att sticka till henne napp och snutte, när hon skulle sova, eftersom det var så enormt uppskattat och för att det var så sött att se henne gosa in i snutten.

Anonym sa...

// Daniel

Anna sa...

Stora tjejen nu ju!

Men jag håller lite med Daniel oxå. Först vill man att de ska sluta men sen när det gått bra och de faktiskt slutat så kan man inte låta bli att bli lite vemodig.

Anna, Fair and True sa...

Vilket fint inlägg!

Anonym sa...

Åhh vad de växer!

Du har en award att hämta på
http://hejamamma.blogspot.com
// Sara (Lilla Mimsan)