Mer dagisbilder från förra veckans inskolning.

Klättermaja är i farten igen....

Hmmm, vad ska hon hitta på nu...?

Köra bil kanske?

Näääää! Åka rutschkana såklart! :)

Alvas dagisstart!

På väg till dagis i måndags morse. Premiär!

Första dagen spenderades inne för att skruttan skulle få bekanta sig med avdelningen.

Efter lunch var det dags för vila. Både pappan (hihi...) och Alva somnade. Och madrassen var tydligen skön för Alva sov längst av alla barnen och Daniel fick väcka henne när de skulle gå hem. Sömntuta!

Morgon dag 2. En förväntansfull och sprallig Alvis klättrar upp i vagnen hemma i hallen.

Ute på gården var det full produktion av geggamoja.

Finns det något att klättra på så klättrar man. Såklart. :)

På gården träffas de stora och små barnen, och syskonen hittade varann...

Och när Alva inte kunde cykla själv....

.... fick hon såklart åka med storasyster!

Idag är det dag 3 och Daniel är på plats med lillan, som de andra dagarna. Inskolningen här går till så att en förälder är med i tre dagar, hela dagarna. Sen från fjärde dagen är det tänkt att barnet ska vara på dagis själv, dock med lite kortare dagar i början såklart.

Så idag är sista dagen som Daniel är med, imorgon ska hon (ja om det går alltså) klara sig själv. Men det kommer gå bra. Jag var med och kikade lite en stund i morse, och lilla fröken verkar klara sig galant utan oss. Vi hängde med de andra föräldrarna i ett annat rum medan barnen bekantade sig med varann och fröknarna, och Alva verkar stortrivas. :) Sen har hon så himla gulliga fröknar också, så jag oroar mig inte en sekund för hur det här kommer gå. Vi är bortskämda här, vårt dagis är ett underbart ställe.

Lillan på dagis.

Nu har äventyret börjat. Vilda lilltrollet är på dagis med pappa. :)

Höstfix.

Imorgon ska Alva börja på dagis så idag ska jag ta tjuren vid hornen och sy dit bokstäver (ALVA) på hennes dagiskudde. I min mañana mañana-värld har det inte varit någon brådska att fixa det, men ooops imorgon ska hon visst ha sin kudde. Så nu är symaskinen framplockad. Lägger ut en bild på resultatet sen!

Mer på schemat...? Daniel ska måla överliggare till våra plank (om arbetsledaren får bestämma) och så ska vi göra lite höst i trädgården (tömma barnpoolen, klippa häcken....).

Och så behöver vi ta en tur till skopunkten och köpa stövlar till tjejerna. De har redan varsitt par men det är bra att ha två par, så att man slipper släpa de fram och tillbaka till dagis jämt.

Men först; frukost.

Söndag.

Nu är vi hemma igen från Öland. Kom hem i fredags kväll. Radhuset är sig likt (förutom att det börjat regna in i skorstenen, lätt störande eftersom vi monterade ett skydd i våras, just för att det INTE skulle regna in....) och vardagen börjar närma sig så smått. På onsdag börjar Daniel jobba igen och om ett par veckor blir det dagis för barnen och skolan för mig.

Idag har vi haft besök av Daniels föräldrar. De rackarna har spenderat några veckor i Skottland så vi har inte sett så mycket av dem i sommar. Så det var väldigt mysigt att de hade vägarna förbi idag och vi ska se till att boka in en Källbytripp snart. :)

I övrigt dricker jag ovanligt mycket kaffe den här söndagen. Guldtricket mot trötthet. Somnade vid 03.30. Helt utan anledning. Inte att rekommendera när man har små barn. Dock är våra flickor väldigt snälla. När mamma sovit dåligt tar sömntutorna sovmorgon till 11. Ändock, note to self: få ordning på sovrutinerna innan dagisstarten....

En annan sak jag måste få ordning på är vår utstyrsel till lördagens 30-årsfest. Cecilia och Lotta har fyllt år och vi är bjudna på 80-talspartaj. Blå mascara står på inköpslistan och benvärmarna ska plockas fram. Fler tips? :)

Förresten, jag måste tipsa er om att min lillasyster har skaffat en blogg! Ni hittar henne här.

Nu är det middagsdags. So long!

Informationsmöte på Ängen

Ikväll har vi varit på informationsmöte på Ängen, avdelningen på dagis där Alva ska börja i augusti. Personalen presenterade sig, berättade om inskolningen och vi fick träffa de andra föräldrarna. Och vi är så nöjda! Fröknarna är toppen och de andra mammorna och papporna verkar jättetrevliga!

Dessutom var de flesta ansiktena redan bekanta. Pershagen är ju liksom inte så stort och flera av familjerna bor här i närheten. :) Så förutom att det känns vääääldigt konstigt att våran lilla plutt ska börja på dagis, så är jag helt lugn och trygg inför dagisstarten i augusti. :)

Lillan börjar bli stor.

Idag kom det formella beskedet från kommunen om att Alva har fått en plats på dagis till hösten. Vi har vetat om det ett tag, men nu har vi fått det på papper också. :)

Det blir Bränningestrands förskola (samma som Wilma går på), på avdelningen Ängen. En grupp med enbart 09-or. Hittills (det tillkommer säkert fler barn innan terminen börjar) så är det 10 barn och 3 fröknar på avdelningen. Känns jättebra!

För Wilmas del blir det att flytta upp ett snäpp, till storbarnsavdelningen Skogsdungen. Det är med skräckblandad förtjusning från Wilmas sida, det ska bli roligt att bli "stooooor tjej" men samtidigt lite ledsamt och läskigt att lämna hennes favvofröken Sussie. Men det blir nog bra, hon får ju med sig kompisen Klara och kusin Ellen till Skogsdungen bla. :)

Vår fina goa lucia. Och så fredagsmys.

I eftermiddags var vi på luciafirande på dagis. De var så fina och så duktiga när de sjöng "mössens julafton" och de andra sångerna omringade av en hel drös med stolta föräldrar. Vi småpratade lite med de andra föräldrarna och när vi sen fikade så började det snöa! Lite extra julkänsla, mysigt! :)

Nu är det fredagsmys. Wilma ligger och myser framför Pettsson & Findus på bärbara dvd'n, hennes favoritpryl just nu.

Jag och Daniel kollar på Idol och jag känner att jag borde heja på Erik för att han är tokbra på att sjunga, men jag tycker han ser så valpig ut så det tar emot. Jag gillade Reza, men hon fick ju åka hem för några veckor sen, så att heja på henne är ju liksom lönlöst. Får se om det blir tydligare under kvällen vem jag tycker ska vinna. Kanske borde blunda och bara lyssna... Inte för att Calle ser så himla mycket roligare ut men han ser i alla fall inte ut som att han är med i Lilla Melodifestivalen.

Nej nu ska jag sluta skriva här och återgå till min fina familj. 10-årsmannen och underbara stora dottern. Den lilla dottern, hon sover sen länge. Puss och kram till er alla.

Går igenom Wilmas dagisbilder och...

... att hon är en pappagris, det visste jag. Men inte visste jag att det gått så långt att hon fått ett litet tryne. ;-)

Visst är det toppen att fröknarna dokumenterar våra barns vistelse på dagis, så att vi får ta del av en massa fina bilder! Det är så mysigt att se vad de pysslar med på dagarna och vi har verkligen tur som har ett så bra dagis.

Ja jag vet, det heter förskola men jag tycker dagis låter mysigare, förskola låter så stelt.

Äpplet faller kanske inte så långt ifrån trädet...

Idag när jag hämtade Wilma på dagis var hon på sitt vildaste humör. Hon sprang omkring, tjoade, gömde sig bakom gardinerna och knuffade till en pojke så hårt att han ramlade och slog huvudet i ett bord. Som tur är gick det bra. Pojken klarade sig utan skador och hans mamma var där och kunde trösta honom, Wilma sa förlåt (ganska ohörbart, men ändå) och så kramades de och var kompisar igen. Frid och fröjd. I en sekund. Sen var det dags för nästa utmaning, att få på en gallskrikande tvååring ytterkläderna. ;-) Mycket enkelt. I synnerhet för en ganska gravid mamma.

Så nej, jag kan nog inte annat än att hålla med en av dagisfröknarna som skrattade och sa "ja du Wilma, den man som gifter sig med dig... han lär inte få så mycket att säga till om!" :-)

Undrar varifrån min flicka har fått sin envishet och bossiga stil? Det måste vara från sin pappa! ;-)

Skrivkramp...

... ja det har jag just nu. En svår och synnerligen ihärdig skrivkramp. Men den börjar lätta så snart kanske den här bloggen blir sitt forna jag igen. :-)

Medan vi väntar på att den lite skojsamma bloggen ska bli klar på rehab kan jag ju berätta vad som händer i mitt liv framöver:

På torsdag kväll ska vi på picknick med Wilmas dagis. Picknicken är planerad till Skillebyholm, en gård utanför Järna söder om Södertälje. Ska bli himla mysigt och jag håller alla mina tummar för att det ska bli vackert väder på torsdag. Det är ju ett ypperligt tillfälle att lära känna föräldrarna till de barn som skrållan umgås med hela dagarna.

På fredag ska Daniel ut med jobbet, så då tänkte jag höra mig för hos mina vänner Karin och Cecilia om de har lust att komma förbi och äta & dricka vin med mig. (Så om ni läser det här tjejer, vad säger ni - en liten girls night på fredag kanske?)

På lördag kommer Linda & Anton (Daniel syster och hennes sambo) och hälsar på oss. Det var lääääänge sen vi träffade dem nu och det ska bli så roligt! Daniel ser också fram emot sin systers visit. Eller om det är den utlovade testningen av deras Nintendo Wii han längtar efter kanske... ja inte vet jag. ;-)

Sen om drygt 1,5 vecka är det äntligen dags att flytta över min arbetsplats från LRF i Stadshagen till Länsförsäkringar på Gärdet. Flyttlasset går i månadsskiftet maj/juni. Ska bli spännande och roligt, om än lite trist att min resväg blir 10-15 min längre i varje riktning. Men det ska som sagt bli roligt, det är kul med en stor organisation och LF ska enligt ryktet vara en bra arbetsivare. :-)

Slutligen, för att roa er lite, här kommer en bild på mig, Daniel, min syster Anna, min syster Sofia och Annas man Henrik när vi åkte berg-och-dal-banan Balder i Göteborg för några veckor sedan. Vem ser galnast ut...? Känns som det står mellan systrarna i alla fall va? :-)

Underbara vardag!

Idag har Wilma varit på dagis igen, och idag är det precis en månad sedan hon började sin inskolning. Och jag kan bara summera det såhär: hon fullkomligt ÄLSKAR att vara på dagis.

Jag brukar kika lite på henne innan hon ser att jag kommit, och hon har verkligen kommit in i dagislivet. Det är så kul att se! När de äter så äter hon av glatta livet, när hon har ätit klart går hon till tvättrummet och klättrar upp till handfatet, när de sover så sover hon som en stock, när de leker så springer hon omkring med tindrande ögon och fullt med leksaker i händerna...

Min tjej har börjat en ny fas i sitt liv - hon har gått från att vara mammas lilla bebis till att vara en bubblande busig dagistjej!

Hela världen känns så ny och rolig just nu, och jag tror att både jag & Wilma har en sån känsla i kroppen. Jag jobbar igen och träffar helt plötsligt en massa vuxna människor på dagarna, och det låter ju heldumt men det är verkligen jätteroligt! Och Wilma babblar mer än någonsin, hon verkar ha hur mycket som helst att berätta om när hon kommer hem. Och det är klart, hon får ju vara med om små äventyr varje dag!

Så med andra ord, det känns faktiskt underbart med vardag just nu!