Myskväll

Nu ikväll leker pappan med en massa andra pappor (och ett par icke-pappor). Han har anordnat en Wii-kväll i vår samfällighetslokal, och jag gissar att de har det rätt bra därborta. :)

Jag och barnen har passat på att umgås med Anna, Ellen, Viktor, Cecilia, Isak och Nora. Väldigt trevligt! Så himla skönt att bara ses, laga mat, skvallra lite och låta barnen leka sig trötta. Det är så enkelt. Och så jättemysigt. Man borde göra sånt oftare.

Nu sover tjejerna i sina sängar och jag ska kika lite på en film innan jag somnar. God natt på er!

På Jet.

Det här måste vara världens träligaste utgift. Och bilen är så otacksam, han bara slurpar i sig det skitfort. ;) Skräp.

Skuttar in....

Hoppar bara in här för att säga HEJ. Att blogga när man är oinspirerad är omöjligt, så jag återkommer imorgon eller på söndag... eller när jag kommit på nåt att skriva om! :)

Men innan jag smiter igen så vill jag passa på att säga TACK till Malin och Fredrik för vinet! Och tack Malin och Andreas också! Bara så ni vet så är ni världens bästa grannar. Och vi är väldigt glada över att ha så fina vänner! En stor stor kram till er!

Hurra!

Doktorn har ringt och alla proverna såg heeelt normala ut! (Blodstatus, sänka, lever, TSH...) Så hon tyckte inte att jag skulle oroa mig alls för min lilla viktnedgång, som för övrigt har stannat av nu.

"Man kan lägga sig på en ny nivå ibland, det är inte ovanligt, i synnerhet inte efter en graviditet. Och nu vet vi att alla prover är bra, så nu kan du slappna av."

Så jag ska bara hålla lite koll och höra av mig om jag går ner mer eller börjar må dåligt. Så ja, det är väl bara att tacka och ta emot! 3-4 kilo bort helt utan ansträngning är heeeelt ok.

Läkarbesöket avklarat.

Kanske ska rapportera att jag varit hos doktorn nu på morgonen. Ni som undrar varför kan klicka här. Hon tror inte att det är ett cancermonster som äter upp mig och som får mig att bli tunnare (och rynkig?). Hon tror att det är stressrelaterat eller någon rubbning hos sköldkörteln. Så nu har jag fått lämna ett sånt där TSH-prov, så får vi se. Doktorn ringer på torsdag med domen.

Bilden som säger allt.

Mamman måste bita i det sura äpplet och inhandla en KRÄM. Min hy har klarat sig (eller har den det, det här kanske är resultatet?) utan minsta lilla kräm i 30 år. Men inte längre uppenbarligen.

Ni som har lite erfarenhet av sånt här, vilken fukt-/antirynkkräm ska man köpa?

Observera att jag egentligen inte har något emot rynkorna. Lite skrattrynkor är bara fint! Men de här har uppstått så hastigt och är så markanta att om det fortsätter åt samma håll finns det risk att det sabbar hela min modell-/idolkarriär. ;)

Nej men skämt åsido, min känsla av att jag är odödlig håller på att få sig en törn här. Ska man verkligen behöva räkna med rynkor och grå hårstrån (som jag för övrigt inte har några än, hurra jag är UNG!) när man är 30?

Lördagsutflykten i bilder!

I lördags var vi på familjeutflykt till Parken Zoo i Eskilstuna. Vi hann med både karuseller och djur och hade en väldigt väldigt bra dag! Parken Zoo är alldeles lagom stort för våra barn och (trots säsongsfinal med halva priset på entrén mm) så var det lite folk, ingen trängsel, inga köer och gott om plats för oss!

Alva premiäråker karusell. Och gillar det. Bigtime. :)

Pappa och Wilma åker radiobilar. Pappan i sällskapet verkar vara den som är mest förtjust. Biologiskt nedärvt intresse för bilar? Eller känner han att han har övertaget bland 7-åringarna kanske? ;)

Hela familjen på djungeltåget.

Wilma har fått syn på berg- och dalbanan....

... som nog måste vara den sötaste som finns! (Och den äldsta? Den är likadan nu som när jag var liten.....)

Apor och kängurur....

Spännande hängbroar och gos....

... och söta söta killingar att klappa!

Någon som vill haka på?

Nu blir det ytterligare ett gympainlägg här. Märkligt med tanke på vilken latmask det är som huserar i den här bloggen. ;)

Men till saken, jag måste börja röra på mig lite. Eller rättare sagt, jag VILL börja röra på mig lite. Har siktat in mig på Friskis eftersom jag gillar att träna i grupp till musik. Så nu undrar jag bara om det finns någon som vill göra mig sällskap? Det är ju lättare att ta sig dit om man kan peppa varann.

Sen har jag dessutom upptäckt att man har 25 % rabatt på träningskorten hos Friskis när man pluggar. Det tycker jag är RIKTIGT BRA. Annars brukar ju såna där studentrabatter vara lite sisådär.

Skulle precis skriva ett inlägg men....

.... eftersom min identiskt tänkande storasyster precis har skrivit om dagens Bamsegympa versus vårens Ministrålar med samma ord som jag tänkte göra, så är jag en latmask och länkar jag till henne istället. :)

Men kort; Bamsegympan var jättebra och det finns plats i gruppen om någon mer är intresserad!

Las Canarias?

Efter att ha pratat med Mia igår så är jag väldigt sugen på att åka bort en sväng med familjen i höst/vinter. Kanske Kanarieöarna? Där har vi aldrig varit...

Eller Thailand. Fast nä, jag hoppar nog den långa flygresan med mina vildingar. Och egentligen spelar inte resmålet så stor roll, bara det är varmt och finns en pool. Och god mat. Och lite vin. Och då borde väl Kanarieholmarna funka va? Eller?

Klar.

Nu är första skoluppgiften inskickad och jag har en sekund att pusta ut innan det är dags för nästa. Jag är en perfektionist när det gäller sånt här, vilket innebär att jag har väldigt svårt att släppa ifrån mig saker och säga "nu är jag klar, nu räcker det". Men nu är det gjort, uppgiften är postad.

Anyway, jag fick ett mail från en kurskompis nu på förmiddagen. En tvåbarnsmamma i Vara. Det kändes jätteroligt. Det hela blir mer verkligt med lite mänsklig kontakt. Förra gången jag pluggade så hängde jag ju på föreläsningar och seminarier, nu hänger jag hemma i mitt hus. Själv. Det känns lite underligt. Men samtidigt lugnt och skönt. Och vi har inga städkonflikter alls i familjen (läs: äktenskapet) just nu, eftersom jag går hemma och underhållsröjer. Det är väldigt väldigt bra faktiskt.

Nej nu är det lunchdags. Spagetti med pesto och parmesan står på menyn. Man får passa på medan allergikerna är på vift.

Ha en fin dag i solen!

Busan!

Det är svårt att fånga det på bild men Wilmas öga är mycket bättre nu. Inte helt bra än, men MYCKET bättre! Och busungen är som vanligt igen. Skönt! :)

Tisdagens insikt.

Idag har jag suttit och stört mig på att jag inte pluggar ordentligt förrän det börjar bli stressigt. Det retar mig att jag är likadan som jag alltid har varit. Att jag skjuter på saker (det tråkiga) in i det sista. Tills jag måste.

MEN. Insikten om att man aldrig förändras i grunden är ändå lite skön. Lite bekväm och lite trygg. Jag vet att hur mycket jag än försöker så kommer jag ändå vara den jag var från början. Lite modifierad såklart, men i grunden samma modell. Kommer alltid vara lite naiv. En idealist och moraltant. Jag kommer aldrig någonsin i hela livet att bli rasist. Jag kommer älska min familj tills jag dör och jag kommer alltid prata för mig själv när jag är ensam hemma. Aldrig inse att jag inte skulle spöa skiten ur de andra i Idol. Alltid tycka att jag är lite snyggare än alla andra. (Innerst inne liksom. Om jag bara skulle anstränga mig alltså. Typ borsta håret.)

Anyway, det jag skulle komma till: det är tryggt att veta hur man är. Hur man funkar. Och förhoppningsvis funkar jag likadant nu som jag gjorde när jag pluggade på högskolan förra gången, dvs kommer få ett infall av produktivitet dagen/dagarna före en tenta/inlämning. Om jag inte skulle få det.....? Hmmmmm... Tricky. :)

Maintenant.

Har jädrigt svårt att koncentrera mig. Lika bra att hämta barnen? Eller ska man se det som att de har det bättre på dagis idag, än att vara hemma med blödiga fåniga mamman som bara vill kramas?

"Maintenant" är franska för "nu". Utifall att det finns någon som inte läst franska här. Eller någon mer som hade mvg i franska men ändå bara minns några enstaka ord. (host host....)

Jobbigt.

Idag fick Wilma gå till dagis. Det tog emot i hjärtat. Som bara den. För ögat är lika svullet idag som igår, och även om det inte gör ont eller besvärar henne alls, så måste det ju vara jobbigt när folk (barnen, i detta fall) tittar och undrar. JAG tycker sånt är jättejobbigt. Wilma kanske inte alls tycker det, hon sa att hon ville gå till dagis idag. Men hon är ändå lite låg och nu tycker jag det känns hemskt att hon är där och inte hemma hos mig.

Anledningen till dagislämningen idag är att jag har en inlämningsuppgift som ska in på torsdag kväll, och jag har jättemycket kvar att skriva. Och även om Wilma är lugn och snäll, så är det jättesvårt att koncentrera sig när hon är hemma. Och Daniel har tusen möten på jobbet. Så jag fick bita i det sura äpplet och lämna min stackars flicka till dagis. Men det känns inte bra alls. :( Nej usch, nu måste jag försöka tänka på nåt annat. Annars kommer jag inte få nåt skrivet idag i alla fall...

Ringde dagis nyss för att kolla läget och de säger att hon äter frukost och inte verkar bry sig om ögat, så jag får väl försöka lyssna på det. Men det är svårt och jag är alldeles ledsen. Gaahh! Känsliga skräpmorsa! :(

Elaka elaka mygga!

Wilma fick ett myggbett under ögat sent igår kväll, och så här ser det ut nu. Jädra skitmygga, för att prata klarspråk. :(

Men men, det får bli en hemmadag för Wilma idag och så hoppas vi att svullnaden går ner snart. Hon har fått lite antihistamin, och det borde ju hjälpa...

Just nu.

Ute på kvällspromenad med barnen och apan.

Wilma på morgonkvisten:

"Mamma, kom och titta! Alva och jag har gjort en hivhög!"

Ehhh? Hivhög.........? Aha, en SKivhög! Phuu... ;)

By the way....

Någon av er som vet svaren på mina och Annas filosoferingar?

Schnygg va?

Igårkväll var jag på me&i-party hos Tanya (mamma till en av Wilmas dagiskompisar) och trots att me&i är kända för sina barnkläder så blev det faktiskt inga sådana igår. Jag tyckte att jag fyllt på barnens garderober så mycket den senaste tiden att jag gott kunde unna mig nåt till mig själv istället. Så den här blev det, en underbart snygg och skön cardigan i mörkgrått. Mycket nöjd!

Bilderna är lånade från meandi.se