Visar inlägg med etikett grannar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett grannar. Visa alla inlägg

söndag 7 november 2010

Latsöndag.

Idag är vi lite trötta. Allihop. Fast främst Daniel. Han är.... ehhh..... sliten! ;) Vi var hos Roy & Ulrika igår tillsammans med Malin & Fredrik, och alla barn, och det blev lite sent. Alva hade dock kunnat hålla på längre. Hon slumrade bara till en stund i min famn vid två-snåret och när vi trillade in hemma vid halv fyra i natt sprang hon runt och ville inte alls sova. Jag har närt en nattuggla vid min barm. Skumt. Måste vara en bortbyting. ;)

Hur som helst, tack fina Ulrika & Roy för igår! Och Malin & Fredrik också! Det var så himla trevligt och vi är otroligt nöjda med att ha så fina grannar!

Eftersom jag (som vanligt) är dålig på att ta kort så lånar jag en bild på två glassmonster och deras pappa från Ulrikas facebooksida.

söndag 6 juni 2010

Nationaldagen.

Vi har inte viftat med några flaggor idag. Vi har istället firat dagen med att uträtta ärenden på Ikea (det måste ju nästan räknas som firande?) och Hornbach (not so schwenskt) med lillan, medan Wilma har varit hos min mamma. Så nu har vi bla en kökslucka som ska fästas på diskmaskinen och en ny blandare till nya diskbänken. På tisdag kommer förresten nya diskmaskinen! :)

Hela den här helgen varit väldigt bra. Fredagen spenderades hemma, med tacos och vin. Och senare lite kubb med grannarna. Väldigt trevligt! Jag är så glad för våra grannar. Allihop. (Eller ja, alla utom den som anmälde vår altan kanske...) De är så himla trevliga och jag hoppas att vi ses mycket ute i sommar - det förgyller verkligen kvällen när man får dricka vin i lekparken. ;)

Och för att fortsätta på den trevliga linjen så var vi hos Cecilia och Toni igår kväll. God mat (som alltid när Cecilia lagar) och världens bästa sällskap. Vi pratade bla om midsommar. Planen är att vi ska upp till Cecilias stuga i Hälsingland, sova trångt, bada i en iskall älv, gå på torrdass och umgås med myror. Vad gör man inte för en "riktig" midsommar med knätofsar och blomsterkransar i håret! Nej jag skojar bara, jag är inte så skeptisk som jag låter - det kommer bli jättetrevligt!

Nu sover barnen här bredvid mig i sängen, så fridfullt och lugnt. Alva kräktes dock för en stund sen och om vi har otur är det någon magsjuka. Hon har varit grinig i ett par dagar så omöjligt är det inte tyvärr. :( Men vi får se, vi håller alla våra tummar för att så inte är fallet!

Nej nu ska jag sova så jag är pigg imorgon. Såhär avslutar jag för övrigt många blogginlägg, med en förklaring till varför jag slutar skriva. Det är nästintill en tvångstanke, jag vet aldrig hur jag ska avsluta annars. :)

Vi hörs nog imorgon!

måndag 1 februari 2010

"Snickarglädje"

I somras byggde vi en ny altan, som ni säkert minns. Sen i höstas fick vi ett brev från kommunen där de ville att vi skulle "förklara vår olovliga åtgärd". Då vi inte utfört någon "olovlig åtgärd" utan hållit oss inom ramen för vad man får göra utan bygglov, och dessutom hade våra närmaste grannarnas godkännanden, så kände vi oss lite påhoppade och förvånade. Men men, en annan boende i området har retat upp sina grannar med ett altanbygge (också det i somras) och vi antog att kommunen därför gjorde en generell översikt av området.

Idag fick vi så ett brev från kommunen som säger att de avskriver ärendet eftersom vår altan inte är bygglovspliktig. Med brevet bifogades lite olika dokument, bla ett foto på vår altan och ett anonymt brev som ifrågasätter vårt bygge och ett par till. Detta brev var tydligen det som gav upphov till kommunens brev i höstas. Och vi kan inte annat än skratta. Av två anledningar;
  1. Anmälaren kallar våra byggen för "snickarglädje". Han var uppenbarligen inte med när vår altan byggdes. Fanns inte så mycket till glädje här då inte, mest irritation mellan två makar. ;) Och formuleringen "det tycks inte finnas några gränser för fantasin" är också ganska rolig. Det låter lite som om vi byggt Villa Villerkulla här. Så vad säger ni, ska vi måla om altanen så att den blir mintgrön, gul och rosa kanske? Och byta ut taket mot ett koppartak, det vore väl snyggt? ;)
  2. Den anonyma anmälaren skriver också "Tyvärr måste jag vara anonym." (Och ändå är det så fullkomligt uppenbart vem som skickat in det här brevet. Finns ingen tvekan.) Varför måste han vara anonym? Tror han att vi ska plocka fram hagelbössan annars? Fast det är klart, vi är kanske lite läskiga. Ser lite polska ut. Och vi har ju kontakter i Ryssland också så... nej fy, bäst att vara anonym. ;) Ha ha....
Hur som helst, vi är i alla fall friade från misstankar om brott mot bygglovsplikten. Känns skönt. Upprättelse! :)