Lillkusinen är här!

I natt kl 01.05 fick Fia och Kirill en liten POJKE. 2905 gr lätt och 47 cm lång.

Stort GRATTIS från oss! Hoppas att vi snart får se lillskrutten!

Det finaste man kan vara med om.

Min lillasyster och hennes sambo är just nu på förlossningen. Det är dags för deras första lilla barn att komma till världen. Och ni som har egna barn vet, det ögonblick när man får träffa sitt barn för första gången - det slår allt annat. Och jag blir alldeles tårögd av tanken på att Sofia och Kirill snart ska få vara med om det. Att få överväldigas av känslor, upptäcka och förundras av hur stark kärleken till ens barn är. Och det där underbara ljuvliga overkliga fantastiska ögonblicket när knyttet slår upp sina ögon för första gången...

Vi håller tummarna för er Fia, och hoppas att det snart är klart så ni får träffa er lilla älskling!

Syskonkärlek

Hittade den här bilden när jag gick igenom våra foton. De är så fina att jag bli alldeles varm.

Grattis Fia!

Idag fyller min lillasyster 26! Så då vill jag såklart säga GRATTIS till henne här i bloggen!

Vi ses imorgon systeryster! Ha en riktigt bra födelsedag!

Puss och kram!

Tips på bra bok om att få ett syskon?

Nu är det bara drygt 2,5 månad kvar innan Wilma ska bli storasyster, och nu börjar hon bli mer och mer nyfiken på vad som är på gång. Hon leker att hennes docka "lilla gumman" är hennes bebis och hon pussar på min mage och säger "hej bebisen!" :-)

Så nu tror jag att det är dags att införskaffa någon mysig barnbok som handlar om att få ett syskon. Så har ni något tips, vilken bok ska jag köpa?

Uppdaterat 11/1: Vi köpte en bok som heter "Busiga Bebben". I den kan man lyfta på flikar och titta på bebisen som ligger i mammans mage. Sen köpte vi en annan bok också, om att borsta tänderna. Vi försöker nämligen lära Wilma att tandtrollen kommer om man inte borstar tänderna ordentligt. Så nu har vi två nya böcker att läsa vid sängdags. :-)

Syskonkärlek!

När jag ser den här reklamen blir jag alldeles varm i hjärtat. Det är så mysigt att tänka på att min flicka får ett syskon snart och att de alltid kommer att ha varann - precis så som jag och mina systrar alltid har varann. För vad som än händer så vet jag att Anna och Fia alltid finns där, och älskar mig precis som jag är och vad jag än gör. Andra vänner kan man ju bli av med, och många av dem kommer och går, men systrarna blir man liksom aldrig av med. De sitter fast som lim. Epoxy. Och tanken på att Wilma snart har ett eget syskon gör mig alldeles lyckorusig. :-)

Så Anna och Sofia, hoppas att ni vet om att jag älskar er av hela mitt hjärta! Det känns så skönt att ha er bredvid mig år efter år. Genom allt. Ni är bäst! En stor puss!