Den här lilla damen är mer vild än tam just nu. Jag minns inte riktigt hur Wilma var i den här åldern, det har ju alltid varit fart i henne också, men Alva... hon är VILD.Hon ställer sig upp i sin matstol minst 10 gånger per måltid, kastar mat, slänger iväg sina bestick gång på gång, klättrar upp på bordet, ramlar ner.... klättrar upp igen, klättrar på stolar, klättrar i soffan, klättrar i lekparken, skriker, slåss, drar i Wilmas hår, drar i mitt hår.... Alltid med ett leende och alltid med ögonen fulla av bus.
Det var säkert såhär med Wilma också, men.... jisses! Alva lyssnar inte alls på oss. När tar det slut? När blir hon en sån där lugn och tyst liten tjej, som hon var när hon föddes? Imorgon kanske? På fredag? ;)
Fast det blir nog bra. Att umgås med lite dagiskompisar kommer nog få pli på henne. Man kan ju inte gärna slänga gafflar i huvudet på kompisarna, om man vill att de ska leka med en. Så vi får väl se. Om ungefär en månad är det dags för busungen att inta Ängen. Det är stort det. Väldigt stort! :)
2 kommentarer:
Skönt att veta att det finns fler som har småvildar! Men dina verkar ha den goda smaken att sova gott om mornarna har jag sett på Fejjan! Lyxlirare där!
Visst är dom underbara våra barn. Busiga men otroligt söta och charmiga.
Förresten så tycker jag att ni får ta och komma hem nu, vi SAKNAR er!
KRAM
Skicka en kommentar