Krigszon?

Barnens lekrum var ett stökigt kaos utan dess like tidigare idag. Nu är det prydligt. Dock på bekostnad av ett sedvanligt psykbryt hos mamman och huvudvärk hos densamma. Och när mamman för sjuttioelfte gången gnällde på Wilma som roade sig med att spela gitarr och munspel så högt hon kunde under helvetesprövningen så sa pappan åt mamman att "ta en paus istället". Sen slutförde han städningen själv. Svagt av mig, jag vet. Men men, nu är det fint. Två kassar med junk (läs: plastiga gratisleksaker) som ska kastas blev det dessutom.

Men hur gör ni andra med barnens rum? Alltså ni som har barn i dagisåldern. Har ni alla saker i hyllor, korgar, uppmärkta lådor...? Hur gör ni med städningen, hjälper barnen till eller gör ni det själva? Wilma fyller ju 4 i höst. Hur stora krav kan man ställa på henne när det gäller att plocka upp sina saker?

Nåväl, nu är det dags för sängen för imorgon vill vi vara pigga. Då ska vi nämligen umgås med familjen Niss-Gustavsson (som till vardags bor i Shanghai) och det ska bli så himla mysigt!

Sov gott!

En lyckad reklamation

Vi har en vit Tripp Trapp (barnstol) från Stokke från 2007 som är ohyggligt dålig i lacken. Drar man lite med nageln över stolen så får man färg på fingret, vilket inte känns ok för en stol som är gjord för barn och som kostat drygt 1500 kr. Vår stol från 2007 ser mer ut som om den är från 1990-talet, eftersom alla små kladdiga händer och disktrasan gjort att färgen är så gott som borta på utsatta ställen.

Och jag vet inte varför vi inte klagat på detta tidigare men idag tog vi oss i alla fall i kragen och åkte med stolen till Babyland i Kurvan. Och vet ni, vi får en helt ny stol och en helt ny bygel! Det är 7 års garanti på Stokkes produkter och eftersom lacken på vår stol var dålig på alla delar (sidorna, sitsen, bygeln och ryggstödet) så får vi en helt ny stol. Vi är så nöjda!

Tydligen har Stokke haft problem med sina vita stolar så de har ändrat nåt i lacken på dessa. Så om någon av er andra har en vit Tripp Trapp som är taskig i lacken, gå tillbaka till er återförsäljare!

På tal om bröllop...

Tänk vi har snart varit gifta i 3,5 år. Och när vi sa ja till varann på nyårsafton i ett snöigt Trosa 2005 så hade inte ens Wilma flyttat in i min mage än. När man tänker så, att det bara är 3,5 år sedan vi var ogifta och barnlösa, då inser man hur himla mycket vi har varit med om de senaste åren. Bröllop och inte mindre än två söta döttrar. Vi är allt väldigt lyckligt lottade. Jag ska försöka tänka på det oftare och gnälla mindre över diskberg, sömnlöshet och sånt.