Känns som om jag skulle behöva det idag. För att lätta upp humöret. Bli lite mindre gnällig och få lite mer sol i sinnet så att säga. Ägnade nämligen en del av gårdagen åt att klippa och trimma våra gräsmattor. BRA, eftersom gräsmattorna påminde om en äng. Otroligt OSMART eftersom jag är så allergisk mot gräs. Nu har allergin fullkomligt exploderat, med resultatet att jag (fortfarande, drygt 20 timmar senare) ser ut som en dumpad tonårstjej alternativt en gubbe som tittat för mycket i flaskan. Ögonen rinner, kliar och är röda, och jag är svullen överallt. Jädrans skit, jag som hade tänkt ha klänning, platta håret och vara lite snygg idag. Det är ju ändå fredag och mina bästa tjejer (ok näst efter döttrarna och systrarna då...) Cecilia och Karin kommer hit.
Men jag ska sluta gnälla. Alkisgubbar och deppiga tonåringar är ju också fina, på sitt sätt. Jag får rycka upp mig, väcka mina barn och laga frukost och vara lite mogen nu. Någonstans härinne finns det ju en vuxen. Eller det ska finnas det i alla fall. En som inte bara vill skrika "stackars mig!" och låta treåringen ta hand om lillasyster hela dagen. Jag är ju ändå 30.
Och just det, vi ska vara hundvakter idag. Pappas vildhund Drutten kommer hit. Med andra ord, jag måste vara UTE hela dagen. Ute bland gräset. Oh life is good...