Skitdag. Daniel och jag har varit osams hela dagen. Det började i förmiddags med den vanliga fighten att han gärna väntar (och väntar och väntar och väntar) med att göra/köpa/fixa saker och jag blir frustrerad över att inget händer. Och nu har det eskalerat så till den grad att ordet skilsmässa låter rätt fint i mina öron. Han tycker att jag är en Slösa utan dess like, och jag tycker att han är en Spara in absurdum.
Äh. Det kommer gå över när vi sover. Men ibland blir jag så jädra trött på honom.
Och inte hjälpte det att jag försökte ta ut ilskan på tvättställningen i eftermiddags heller. Popnitarna pajade och ställningen är nu obrukbar, men jag är lika arg fortfarande.
Så jag hoppas på en bättre dag imorgon. En omstart efter lite sömn. Brukar funka.
Nähä. Nu kom han hit och sa "Ska vi ta en kram?" Ok. Då är vi sams nu då. Men helvete vilken tid det tog idag. Kommer vi överleva semestern utan att slåss?
1 kommentar:
Älskling, såna dagar kommer & går... Jag känner igen det här med Spara & Slösa, vi har precis samma fördelning syndrom hemma hos oss. En vill fundera så man kan bli galen och en är snabb i tanke & handling, gissa vem? Och att vara snabb är inte samma sak som att vara Slösa..... kram mamma
Skicka en kommentar