fredag 5 februari 2010

Det är...

... en väldigt skön och avstressande känsla när man känner att man är så kär i sitt hem att man inte kan tänka sig att flytta. Det är en ovanlig känsla för mig, som är en riktig hemnet-junkie, men just nu känns det verkligen så. Jag vill inte flytta härifrån. Det här är hemma. Vårt lilla radhus med "fjällstugebadrummet" på övervåningen, det pyttelilla vardagsrummet, tvättstugan from hell och glasfiberväven på väggarna (som de förra ägarna gått loss på totalt)....

Kanske är det för att vi bott här när vi fått våra underbara barn som gör att det känns så hemma. Kanske är det för att vi ÄLSKAR våra grannar (ja ok, med undantag för den anonyma anmälaren). Jag vet inte, men jag bara älskar det här. :)

4 kommentarer:

Superduper sa...

Nej inte flytta. Bo kvar.

Annars måste vi hitta en ny Granne som Sambo kan "stalka" (dvs plinga på dörren när han mätt fel på foder, "bjuda in sig på wirre", låna snöskottarmojjäng) :-)

Elin sa...

Detsamma Malin, inte flytta ni heller!

Förresten, vad säger ni om att försöka rusta upp lekparken här utanför lite i sommar? Om jag fattat saken rätt så kan man få bidrag av föreningen till grejer, bara man själv gör jobbet. Eller hur var det....? Jag minns inte riktigt, Men jag kan kolla med Andreas, vår infiltratör i styrelsen. :)

Superduper sa...

Det tycker jag att vi ska göra!

...tror det var att man ska bygga enligt EU bestämmelserna MEN då får vi helt enkelt läsa in oss på dem.

Anonym sa...

Det är bra att du känner så! Den dag du hittar det perfekta huset på hemnet så kommer det att kännas rätt. Och då när det känns rätt & bra så går man från något bra till något ännu bättre...